fredag 14 augusti 2009

mamma :(

jag kanske ler, men på insidan gråter jag.
inte ett sms på hela veckan, det är inte likt dig.
kanske om du hade visat lite mer att jag verkligen
betyder någonting för dig , men det verkar inte finnas
någonting du & jag mer , allt vi gjorde tillsammans
allting känns så overkligt , jag som verkligen
trodde att det skulle bli bra , allt blir bara
värre och värre, det är som att leva
i en mardröm som man aldrig
vaknar ur, helt overkligt.
jag saknar oss.
hela tiden.
bara du.
Y

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar